Vatten, vatten, vatten!

Ojoj sager jag bara, har ar det varmt varmt varmt. Just nu befinner vi oss i uppe i norra Argentina vid Iguazufallen. Fantastikst vackert, sa vackert att det till och med kanns trakigt att ta bilder for att det inte kommer att gora dem rattvisa. For den som inte vet sa ar dessa vattenfall ett av de storsta i varlden och ligger pa gransen mellan Argentina och Brasilien, vilket gora att man kan besoka den fran tva hall. Vi valde dock den argentinska sidan da det sags att vattenfallen syns battre harifran. Dock sags det att de brasilisanska hotellfrukosterna ar battre (vilket jag inte tvivlar en sekund pa da de argentinska ar under all kritik -vitt brod med kolasmor!), men da vi inte har rad med hotell (utan for noja oss med mer eller mindre sunkiga vandrarhem) var valet inte svart.

Enligt legenden skapades vattenfallen da en krigare sokte fly med skogsgudens flicka pa kanot langs floden. Da skogsguden upptackte flykten blev denne forbannad och hans hamd var att slappa los vattenmassorna sa att krigaren och hans alskade foll ner for vattenfallet. Flickan forvandlades till en sten, medan krigaren forvandlades till ett trad som slokade over vattnet och som standigt letar efters sin alskade i vattnet.

Till dessa bedarande fall anlande vi alltsa igar, efter 18 timmars bussfard fran Buenos Aires. Troligtvis den mest angenama bussfard vi varit med om: enorma saten, mat och skona filtar. Jag sov mest hela tiden, men oj vad skont det var. Mina aksjukearband fungerar ganska bra (lite illamaende da och da bara).

Innan denna bussfard hade vi tva dagar i Buenos Aires, vilka framst bestod av promenader i vackra stadsdelar samt shopping. Staden ar som gjord for shopping och det riktigt skar i mitt hjarta da jag inte kunde kopa halften av allt jag ville. Ett par jeans och lite till blev det dock. Ola kopte tva snygga kostymer -billigt!

Uruguay var en mycket lyckad liten utflykt. Vi promenerade, badade och hyrde vespa. Var fantastiskt att flyga fram over landskapet pa en moppe, och vad mycket man hann att se! Hemresan (till Buenos Aires) blev dock tumultartad. Nar vi skulle ga pa baten visade det sig att vi inte sparat nagra papper som man maste ha (som vi fick nar vi reste in). De sa att de kunde gora nya falska papper till oss men att det skulle kosta dyra pengar. Da sa jag till Ola att "det har tar jag hand om alskling! (eftersom jag visste var jag hade slangt dem)" och sa sprang jag - och oj vad jag sprang. Sprang hela vagen till vandrahemmet, (vilket i och for sig inte var alltfor langt)hittade pappren i papperskorgen, och hela vagen tillbaka. Sa kunde vi lugnt och sakert aka till B.A.

Ikvall gar farden vidare -mot Bolivia! Dock planerar vi att "mellanlanda" i diverse argentinska smastader pa vagen.

/Maria